VÄLKOMMEN TILL BJÖRNS HEMSIDA!

Det Här är Björns hemsida. Här kan du se på mina bilder över Gamla Örebro,och läsa lite om Örebros historia.

Detta är jag

För att hindra oreglerad bebyggelse så fastställde man en stadsplan för Väster år 1888. Den var till att börja med begränsad till ett område som sträckte sig från Vasatorget med därifrån utstrålande gator, till i väster mot Västra allen (Hertig Karls alle) och i norr mot markgränsen (markgatan). Från 1890-talet och början av 1900-talet började etappvis anläggandet av hyreshus samt gator med vatten och avloppsledningar. Bland de hyreshus som uppfördes i början av 1900-talet var Järnvägsbostäderna vid Malmgatan 22-24, två stora 3- våningshus med ett 60-tals en rums-samt ett par 2 och 4-rumslägenheter.

Belysningen på väster.
Gatubelysningen var mycket bristfällig, endast några oljelampor spred sitt svaga ljus. Ett anbud år 1892 från gasverket att för 500 kr anbringa gasbelysning på Vasatorget samt början av Angelgatan och Karlslundsgatan avslogs av stadsfullmäktige. Men till slut beslöts att västra stadsdelen skulle i oktober 1895, före andra stadsdelar erhålla elektrisk belysning i form av s.k. båglampor, placerade på höga stolpar med sockel av gjutjärn. Elströmmen till lamporna kom från dåvarande kraftstationen vid skebäck.

Historik över västers broar.
Samfärdslen till och från väster underlättades genom den första körbara Vasabron som byggdesår 1885. Tidigare fanns från 1882 en enkel gångbro som kostade 2 öre att passera, den revs 1885. Körbron ifrån 1885 revs 1905 och ersattes med en ny träbro. Den nuvarande stenbron invigdes 1926. Den första Hagabron uppfördes av trä 1900 och den nuvarande betongbron 1953. En hög gångbro över järnvägsspåren vid Örebro norra (centralstationen) uppfördes 1889. Där hängbron går över Svartån drevs under 30-talet en liten "flytande" matarlinje mellan Örnsro och Rosta som dåinte hade någon direktlinje med busstrafiken. Som transportmedel användes en vanlig större flatbottnad eka. Konduktören på busslinjen fick agera skeppare, och för det besväret fick han inkassera 5öre per passagerare att stoppa i egen ficka, på det här viset vart inte rostaborna isolerade ifrån linjenätet.

Skolor på Väster.
Den första skolan på västra gärdet uppfördes 1882 på Brolyckeområdet, i hörnet av Norrgatan och Tulegatan, den raserades på1940-talet. Påsamma plats och angränsande område finns nu Brolyckans Servicehus. En andra skola byggdes vid Hertigkarlsalle 13-15, år 1900 och fick namnet Västra skolan. Den var då så modern och fin att Kung Oskar ll var där 1901 och tittade på den. Den är nu helt ombyggd och kallas officiellt Vasaskolan.

Postgången på väster.
Hur befolkningen på väster fick sin post förr är inte klarlagt. Men den 1 Februari 1889 började Postverket med brevbärning på vestra gärdet.

Tegelbruk på väster.
Efter branden 1854 anlades flera tegelbruk iÖrebro och dess omgivning, den ökande byggnadsverksamheten fordrade tegel till byggnader.
Jakobsdals Tegelbruk: som fanns på 1850-60-talet har givit Jakobsgatan sitt namn. Bolaget ägdes av ett bolag med arkitekt C.Salin som disponent.
Karlsdals Tegelbruk: Var beläget mellan Tegelgatan och Karlsgatan. Det fanns redan på 1850-talet och hette då Karlsdal eller f.d. Wijnbladska tegelverket. Från 1860 ägdes det av handlanden E Söderlindh. Tegelbruket las ner år 1890.
Mellringe Tegelbruk: Anlades på 1870-talet och drevs till 1900-talet.
Sofielunds Tegelbruk: Vid Södertull anlades i början av 1860-talet och fanns kvarända till 1900-talet.
AB Marks Tegelbruk: Anlades 1899 och låg på det område där Markbackens bostadsområde ligger. Det brann ner 1902, men byggdes upp samma år. Murtaktegel och dräneringsrör tillverkades. 1938 hade man 35 st anställda, bruket lades ner 1960 och revs 1962.
Karlslunds Tegelbruk: Låg mellan Åbylundsvägen och Svartån, från bruket gick ett stickspår till Svartåbanan. Bruket brann ner 1904.